Länk till startsidan för Fagersta

Fagersta.se

Öppna mobilmenyn

Demokratin 100 år!

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammar vi tillsammans med många andra kommuner, myndigheter och organisationer genom att delta i samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. I ett antal artiklar kommer vi att berätta om demokratin i Sverige.

2021-11-23

Demokratin 100 år - Den politiska organisationen i Fagersta

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Alla större beslut fattas av fullmäktige, såsom hur stadens organisation ska se ut och hur budgeten ska bli. Platserna i kommunfullmäktige fördelas utifrån valresultatet. De 35 ledamöterna i Fagersta består av representanter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Liberalerna samt Sjukvårdspartiet.

Kommunstyrelse och nämnder

Under kommunfullmäktige finns ett antal nämnder. Platserna i nämnderna fördelas proportionellt utifrån valresultatet. I nämnderna är antalet ledamöter färre än i kommunfullmäktige, vilket kan betyda att inte alla partier får en plats. I kommunstyrelsen är det till exempel 11 ledamöter. Det är upp till kommunerna själva att besluta om nämndorganisationen men vissa nämnder är obligatoriska, såsom kommunstyrelse och valnämnd.

Kommunstyrelsen samordnar och leder kommunens verksamhet. Där passerar alla ärenden som ska till kommunfullmäktige. Nämnderna har olika verksamheter att ansvara över, vilket framgår av det reglemente som kommunfullmäktige fastslagit för varje nämnd. Nämnderna beslutar själva om frågor som inte är principiella eller av större vikt.

Så här ser Fagersta kommuns egna organisation ut:

Därutöver bedriver Fagersta verksamhet genom samarbeten med andra kommuner, i form av gemensamma nämnder och kommunalförbund.

Dessa är:

  • Norra Västmanlands ekonominämnd
  • Västmanland-Dalarna lönenämnd
  • Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd
  • Norra Västmanlands kommunalteknikförbund
  • Norra Västmanlands samordningsförbund
  • Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund
  • VafabMiljö kommunalförbund

Informationen på finska

2021-11-16

Demokratin 100 år - Mandatfördelning

Det finns 349 platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. Antalet mandat ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet har fått i riksdagsvalet. Efter valet 2018 fördelas mandaten så här:

  • Socialdemokraterna 100 mandat
  • Moderaterna 70 mandat
  • Sverigedemokraterna 62 mandat
  • Centerpartiet 31 mandat
  • Vänsterpartiet 28 mandat
  • Kristdemokraterna 22 mandat
  • Liberalerna 20 mandat
  • Miljöpartiet 16 mandat

Foto: Riksdagsförvaltningen

Fördelningen i Fagersta

I Fagersta består kommunfullmäktige av 35 ledamöter. Antalet ledamöter styrs av hur många röstberättigade det finns i kommunen. Fagersta måste enligt kommunallagen ha minst 31 ledamöter. Mandaten i kommunfullmäktige är sedan valet år 2018 fördelade så här:

  • Socialdemokraterna 15 mandat
  • Vänsterpartiet 7 mandat
  • Sverigedemokraterna 6 mandat
  • Moderaterna 5 mandat
  • Liberalerna 1 mandat
  • Sjukvårdspartiet 1 mandat

Källa: Sveriges riksdags hemsida gällande mandatfördelning i riksdagen.

Läs informationen på finska

2021-11-09

Demokratin 100 år - Deltagande vid våra allmänna

Valdeltagande

Sverige har i en internationell jämförelse ett högt valdeltagande. I det senaste riksdagsvalet 2018 deltog drygt 87 procent av dem som fick rösta. Så här har valdeltagandet sett ut sedan år 1973, per valår:

Diagram: SCB

I Fagersta är det något färre som röstar.

Så här var valdeltagandet år 2018:


Sverige

Fagersta

Rikstad

87,2 procent

84,3 procent

Regionfullmäktige (landsting)

83,7 procent

79,4 procent

Kommunfullmäktige

84,1 procent

80,6 procent

Inom vår kommun skiljer sig valdeltagandet åt relativt mycket i vissa valdistrikt. Valdeltagandet var cirka 16 procentenheter högre i Meling jämfört med Kolarbyn, sett till riksdagsvalet:

Källa: Uppgifterna är hämtade från Valmyndighetens hemsida val.se där inget annat anges.

Läs informationen på finska

Skylt med texten Vallokal

2021-11-02

Demokratin 100 år - Allmänna val

I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Grundlagen säger också att folkstyrelsen genomförs genom ett representativt statsskick. Det betyder att folket väljer någon som representerar dem när viktiga beslut ska fattas, till exempel i riksdagen eller i kommunfullmäktige.

Valsystemets grunder

Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.

  • Allmän rösträtt. Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort
  • Lika rösträtt. Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person
  • Fria val. Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på
  • Hemliga val. Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen röstat
  • Direkta val. Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige, de är direktvalda av folket

Det finns fyra allmänna val

  • till riksdagen
  • till regionfullmäktige
  • till kommunfullmäktige
  • till Europaparlamentet

Ordinarie val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar.

Vill du veta mer om hur det går till när man röstar? Läs mer på Valmyndighetens hemsida. Valmyndigheten.se

Källa: Sveriges riksdags webbsida firademokratin.riksdagen.se. Texten är bearbetad.

Läs informationen på finska

Mapp med konfidentiellt material

2021-10-26

Demokratin 100 år - Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen

En viktig del av vår demokrati är offentlighetsprincipen. Den kommer till uttryck på olika sätt i Sveriges grundlagar, exempelvis genom rätten till yttrandefrihet, meddelarfriheten för tjänstepersoner och genom allmänna handlingars offentlighet. Offentlighetsprincipen ger dig insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstepersoner sköter kommunen.

Allmänna handlingar

En handling kan beskrivas som någonting som innehåller information av något slag. Det kan vara ett brev, protokoll, beslut med mera. En kommunal handling kan vara allmän eller inte allmän. De handlingar som inte är allmänna är till exempel tjänstemännens interna arbetsmaterial. Allmänna handlingar kan i sin tur vara offentliga eller sekretessbelagda, det vill säga hemliga. Enligt lagen är en handling allmän när den har inkommit till kommunen, när den förvaras där eller har upprättats där. Alla allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda är offentliga. Därmed har du rätt att läsa dem.

Sekretess

Ibland säger vi hemliga handlingar när vi menar sekretessbelagda handlingar. Syftet med sekretessen kan vara att skydda enskilda människor, till exempel i ärenden som rör socialtjänsten. En särskild lag, Offentlighets- och sekretesslagen, anger vilka uppgifter som är sekretessbelagda. Det innebär att kommunen med stöd av lagen avgör vad som ska sekretessbeläggas.

Du får vara anonym

Enligt lagen behöver du inte tala om vem du är när du vill ha allmänna, offentliga handlingar. Du behöver inte heller berätta varför du vill ha handlingarna. Ingen har rätt att fråga dig om detta. Du kan klaga om du nekas att ta del av en handling. Om du nekas, ska du enligt lagen få ett skriftligt besked om detta. Om du då anser att kommunen har gjort fel, har du möjlighet att överklaga beslutet hos kammarrätten. Om du tycker att utlämnandet av handlingen tar för lång tid, kan du klaga hos justitieombudsmannen.

Även all din egen korrespondens (brev, e-post) med kommunen blir en allmän handling, som kan läsas av andra.

Läs informationen på finska

Lagbok och klubba.

2021-10-19

Demokratin 100 år - Grundlagar och rättigheter

Grundlagar

Det är grundlagarna som skyddar våra fri- och rättigheter i det demokratiska samhället. De fyra grundlagarna är regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen och de påverkar vår vardag på olika sätt.

  • Regeringsformen är den mest omfattande av våra fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter
  • Tryckfrihetsförordningen säger att vi fritt och ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och andra tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger också alla medborgare rätt att ta del av dokument hos myndigheter och domstolar
  • Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet. Tillsammans med tryckfrihetsförordningen skyddar alltså yttrandefrihetsgrundlagen folkets yttrande- och åsiktsfriheter
  • Successionsordningen anger regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige. Kungen är Sveriges statschef men har endast representativa uppgifter och saknar politisk makt

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin.

Fri- och rättigheter

Det är grundlagarna som skyddar våra fri- och rättigheter i det demokratiska samhället.

  • Informationsfrihet: Det finns ingen censur i Sverige som hindrar oss från att läsa de böcker vi vill, se på filmer eller googla fritt på nätet
  • Åsiktsfrihet: Ingen kan tvinga oss att tycka eller tänka på ett visst sätt. Vi behöver inte avslöja våra åsikter för någon annan om vi inte själva vill
  • Tryck- och yttrandefrihet: Vi har rätt att tycka och tänka fritt och att sprida våra åsikter till andra människor
  • Rätt till insyn: Vi kan ta del av protokoll, beslut och andra allmänna handlingar hos myndigheter och besöka politiska sammanträden och förhandlingar i våra domstolar
  • Rättssäkerhet: Domstolar och myndigheter ska utöva sin makt enligt de regler som våra folkvalda politiker har bestämt. Alla som misstänks för brott har rätt till en rättvis prövning
  • Skydd mot diskriminering: Ingen ska särbehandlas negativt på grund av personliga egenskaper som kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder
  • Mötes-, förenings- och demonstrationsfrihet: Vi har rätt att ordna och delta i möten och demonstrationer. Vi kan gå med i partier, fackföreningar och andra föreningar – eller bilda en helt ny förening om det behövs

Läs informationen på finska

Källa: Sveriges riksdags webbsida firademokratin.riksdagen.se. Texten är bearbetad.

Äldre person med blommor

2021-10-12

Demokratin 100 år - Representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare.

Riksdagens roll

Riksdagen är Sveriges politiska hjärta. Här fattas besluten som rör människors liv och vardag. Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år på valdagen har rösträtt. I kommun- och landstingsvalen har dessutom många utländska medborgare rätt att rösta. Alla personer som har rösträtt är också valbara. Det innebär att du kan kandidera som ledamot för ett visst parti i de allmänna valen.

Riksdagens uppgifter

Sveriges riksdag består av 349 politiker. I huvudsak har riksdagen fem uppdrag.

  • Fatta beslut om lagar
  • Fatta beslut om statens inkomster och utgifter
  • Kontrollera regeringen och de statliga myndigheterna
  • Arbeta med EU-frågor
  • Forma Sveriges utrikespolitik tillsammans med regeringen

Fatta beslut om lagar

En stor del av arbetet i riksdagen handlar om lagstiftning. Genom att stifta nya lagar eller ändra i befintliga lagar kan riksdagen sätta upp nya spelregler som gäller i samhället. Förslagen till nya lagar kommer oftast från regeringen eller riksdagsledamöterna.

Fatta beslut om statens inkomster och utgifter

Staten har en budget för sina inkomster och utgifter, statsbudgeten. Budgetförslaget kommer från regeringen, men det är riksdagen som bestämmer hur de nästan 1000 miljarderna ska fördelas. Budgeten handlar ofta om svåra politiska vägval. För att kunna göra en extra satsning, till exempel på skolan, måste satsningen kunna finansieras. Det kan innebära att andra områden får mindre anslag eller att skatten behöver höjas.

Kontrollera regeringen

Att kunna granska makten är centralt i en demokrati. Riksdagen har till uppgift att granska regeringen och alla dess myndigheter. I riksdagsarbetet kan ledamöterna granska och kontrollera regeringen genom att ställa frågor till regeringen, anmäla granskning i konstitutionsutskottet och göra en misstroendeförklaring. Därutöver finns det två myndigheter under riksdagen som också används för granskning och kontroll, Justitieombudsmannen (JO) och Riksrevisionen.

Arbeta med EU-frågor

Riksdagens EU-arbete innebär bland annat att riksdagen kontrollerar regeringens EU-politik, granskar EU:s idéer, prövar om EU eller EU-länderna ska ta beslut om nya lagar. Riksdagen kan också bidra till att EU:s lagförslag omprövas, se till att EU-lagar införs i Sverige och de samarbetar med andra EU-länders parlament.

Forma svensk utrikespolitik

Tillsammans med regeringen ska riksdagen forma svensk utrikespolitik. Regeringen styr inriktningen på Sveriges utrikespolitik och sköter internationella förhandlingar och avtal. Men regeringen måste alltid hålla riksdagen informerad om större utrikespolitiska händelser. I ett par utrikespolitiska frågor är det riksdagen och inte regeringen som beslutar.

Källa: Sveriges riksdags webbsida - firademokratin.riksdagen.se. Texten är bearbetad.

Läs denna information på finska

Riksdagshuset på kvällen

2021-10-05

Demokratin 100 år - Demokratins kännetecken

I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men det finns några grunder att följa.

Fria val

Fria och rättvisa val är centralt i demokratier. I Sverige har vi vart fjärde år val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Val till Europarlamentet hålls vart femte år. Alla som fyllt 18 år och är svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet. Du behöver inte vara svensk medborgare för att rösta i kommun- och landstingsvalen.

Flera partier

För att ett val ska klassas som demokratiskt måste det finnas flera olika partier att välja mellan. I Sverige riksdag finns åtta politiska partier representerade. Det gemensamma för dessa partier är de fått minst fyra procent av rösterna i hela landet. Partier som får färre röster får inga mandat i riksdagen.

Politiska rättigheter

Människor måste vara garanterade politiska rättigheter. Rösträtt, yttrandefrihet, mötesfrihet är exempel på politiska rättigheter. Du ska på många sätt kunna göra din röst hörd. Ingen får hindra dig att engagera dig i politiska frågor. I Sverige garanterar grundlagen dessa rättigheter.

Rättssäkerhet och likhet inför lagen

Alla ska vara lika inför lagen. Domstolar och andra myndigheter ska agera rättssäkert. Svenska domstolar är självständiga i förhållande till de politiska makthavarna. Domstolarna dömer endast efter de lagar som gäller i Sverige. Alla medborgare har rätt till en objektiv, opartisk och rättvis rättegång.

Respekt för de mänskliga rättigheterna

Alla människor ska räknas som jämlika, oavsett kön, etnicitet eller andra personliga egenskaper. Våra mänskliga rättigheter försäkras genom Sveriges grundlagar och särskilda lagar mot diskriminering och hatbrott. I Sverige får inte kroppsliga bestraffningar förkomma. Dödsstraff är förbjudet enligt grundlagen. Vid en internationell jämförelse är individens fri-och rättigheter stora i Sverige.

En statsförvaltning som fungerar

Det är viktigt att myndigheterna arbetar effektivt och rättssäkert. Myndigheterna måste kunna genomföra de folkvaldas beslut. Korruption och maktmissbruk ska inte förekomma inom statsförvaltningen. Det är viktigt att det finns kontrollinstrument som granskar hur statsförvaltningen sköter sina uppdrag. Justitieombudsmannen och Riksrevisionen är två organ som ska se till att den svenska statsförvaltningen agerar effektivt och rättssäkert.

Läs denna information på finska

Källa: Sveriges riksdags webbsida firademokratin.riksdagen.se. Texten är bearbetad.

Svartvit bild med kvinnor från förr

2021-09-28

Demokratin 100 år - Vad är demokrati

Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella i dag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändrats vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte desamma i början av förra seklet.

Folkstyrets grundläggande frågor

Demokrati betyder folkstyre. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken?

För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Det var en lång rad händelser som ledde fram till de avgörande besluten och demokratin fortsätter fortfarande att utvecklas. Då, liksom nu, behöver vi fundera över folkstyrets grundläggande frågor.

  • Vilka ska få vara med och bestämma? Ska precis alla få rösta, eller bör väljarna uppfylla vissa krav?
  • Vad ska medborgarna styra över? Ska vi sträva efter ett samhälle där många beslut fattas gemensamt med demokratiska metoder, eller bör varje person få bestämma det mesta själv?
  • Hur ska styret fungera i praktiken? Ska besluten fattas genom folkomröstningar? Eller är det mer praktiskt att välja politiker som sedan fattar besluten?

Under åren 1918–1922 fattade riksdagen ett antal beslut som gjorde att nästan alla vuxna kvinnor och män fick rätt att rösta och ställa upp i valen. Den politiska makten flyttades över från några få mäktiga män till majoriteten av folket. När Sveriges första folkvalda riksdag samlades 1922 kunde rösträttsrörelsen sätta punkt. Samtidigt inleddes en ny era. När demokratins ideal och möjligheter skulle förverkligas uppenbarade sig även många nya problem och utmaningar. Kvinnor, lågutbildade, ekonomiskt utsatta och vissa andra grupper fick jobba hårt för att vinna verkligt politiskt inflytande.

Tidslinjen med viktiga händelser för demokratins utveckling i Sverige.

Läs denna information på finska

Källa: Sveriges riksdags webbsida firademokratin.riksdagen.se. Texten är bearbetad.

Sidansvarig: Sandra Wisell

Senast ändrad:

Var informationen till din hjälp?


Vill du ha återkoppling?




Test