Fagersta luftbevakningstorn
Luftbevakningstornet på Landsberget samt Luftbevakningstornet i Fagersta – alls inte något ”utsiktstorn”!
Lite historia
Efter flera kränkningar av svenskt luftrum under första världskriget blev generalstaben medveten om att effektiv luftbevakning måste införas i Sverige och en uppbyggnad påbörjades.
Ett riksdagsbeslut 1932 förbättrade avsevärt luftbevakningens förutsättningar att lösa sina krigsuppgifter, i och med att en rikstäckande och fullt utbyggd luftbevakningsorganisation skulle vara i drift från och med 1936.
Man upprättad en plan för ett rikstäckande nät av luftbevakningsstationer längs kuster och landsgränser, dels inne i landet. Tanken var att fientliga flyg skulle rapporteras till en ledningscentral för att kunna varna flyglarmscentraler, luftvärn och jaktflyg.
Trots riksdagsbeslutet var inte luftbevakningssystemet fullt utbyggt, men man använde sig dessutom av hustak, silobyggnader, kyrktorn fyrtorn, väderkvarnar etcetera. Det förekom till och med träplattformar i en trädklyka eller högt träd. Det rikstäckande nätet var fullt utbyggt först 1941 med hjälp av genomförda förbättringar som till exempel genom att bygga enkla torn på hustaken samt utarbetade standardritningar till fristående trätorn. Dessa torn kom i praktiken att se lite olika ut, det viktiga var bara att de var stabila och tillräckligt höga, vanligen 15-25 meter. Trätorn byggdes, men också torn av stål.
Under 1940-talet utvecklades radartekniken och en stor del av den optiska luftbevakningen blev överflödig. I försvarsbeslut 1992 bestämdes att alla luftbevakningstorn skulle rivas inom en 10-årsperiod.
De flesta revs på en gång och i dag finns ca 6 torn kvar i Sverige, byggda för ändamålet.
Skydd för fabrikens krigsproduktion
Vid strategiska objekt som försvarsindustrier, järnvägsknutar, hamnar, flygfält osv fanns luftvärnsbatterier. Dessa hade egen flyg- och målspaning som kunde ingå i den ordinarie rikstäckande luftbevakningen. Fagersta Bruk AB var under kriget en stor krigsmaterialleverantör och tillverkade bland annat gevärspipor och granathylsor. 1943 tog bolaget ett beslut om att uppföra ett luftbevakningstorn på berget nordost om stan. Arkitekt Cyrillus Johansson kontaktades och man ombad honom att ta fram ritningar. 1944 stod tornet färdigt, men det togs nästan aldrig i bruk eftersom kriget hade börjat gå mot sitt slut och bombningar av industrin inte längre verkade troliga.
Cyrillus Johansson är en av de stora arkitekterna i Sverige och trots detta är tornet i Fagersta inte uppmärksammat i någon bebyggelseinventering och ingår heller inte i något riksintresseområde. Detta torn är troligen det enda som ritats av en arkitekt, har en helt unik utformning som en minaret och är helt bevarat i ursprungligt skick.
Fagersta luftbevakningstorn är sedan 21 februari 2013 ett byggnadsminne.
Luftbevakningstornet på Landsberget
På Landsberget topp, strax utanför Fagersta, finns ett gammal luftbevakningstorn från andra världskriget. Det är avstängt och går ej att klättra upp i.
Här och nu
Då det gäller bevarandefrågan kan Fagersta kommun möjligen för luftbevakningstornet på Landsberget söka stöd för åtgärder, då det är ett aktuellt besöksmål och har ett visst kulturellt kulturhistoriskt värde. Som alltid beror det på vad kommunen på ett övergripande plan vill göra. En framtida diskussion tillsammans med Länsstyrelsen kan kanske möjliggöra att en diskussion förs på nytt. En besiktning av tornet på Landsberget har genomförts genom Kultur- och fritid. Denna visade då att en omfattande och kostnadskrävande renovering av luftbevakningstornet på Landsberget är nödvändig, om man alls ska kunna beträda tornet.
Ett beslut togs om att inte utföra dessa åtgärder och tillträde till luftbevakningstornet på Landsberget är därmed inte möjligt. Trots detta kan man mycket väl besöka Landsberget och avnjuta den fantastiska utsikten från berget!