Länk till startsidan för Fagersta

Fagersta.se

Öppna mobilmenyn

Så arbetar vi

Vi på Björkbacken har en utpräglad ”nära” barnsyn och bemöter därför våra barn som ”en annan jag”. Vi är intresserade av barnen, tar deras känslor på allvar, respekterar, ser och lyssnar på dem.

I en miljö där barn känner sig omtyckta, trygga och kan vara sig själva- kan de lära sig saker, växa och utvecklas.

Vi är övertygade om att barn inte är utan blir sina egna unika personer i samvaro med andra som uppskattar dem för deras egen unika person.

Ett barn som är nyfiken och hängiven, som vill skapa mening och förstå sin omvärld- ser vi som ett lärande barn. Det viktigaste för oss på Björkbacken att barnen känner att de vill- att de vågar och att de kan !

Att ges möjlighet att upptäcka, undersöka och förstå genom att ställa frågor, diskutera & reflektera, lyssna på varandra samt utforska tillsammans- ser vi som lärandetillfällen. Därför vill vi erbjuda barnen en mångsidig verksamhet i en varierande och stimulerande miljö. Vårt medvetna arbete har tilldelat oss utmärkelsen Skola För Hållbar Utveckling av Skolverket och tillsammans på Björkbacken verkar vi för en bättre framtid.

Björkbackens förskola upprättar en handlingsplan utifrån det nationella miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö"

Vi använder oss av rapporten Operation Giftfri Förskola från Naturskyddsverket samt ett handlingsprogram som Kemikalieinspektionen rekommenderar för kommuner som vill kartlägga och "avgifta" förskolor.

Miljöpolicy, Som första steg ska Björkbacken:

1. Tillsammans med barnen rensa bort gammal elektronik som t ex telefoner och liknande som används som leksaker. Rensa bort leksaker som inte är gjorda för att vara leksaker.
2. Rensa bort leksaker som är gamla och mjuka samt är klibbiga och luktar illa. Även leksaker som är tillverkade utanför Europa.
3. Se över möbler och inredning och fasa ut kemikalier. Vi gör en inventering av kemiska produkter på varje avdelning.
4. Undvika att hantera maten med plastredskap, genom att använda t ex porslin och rostfritt.
5. Tillsammans med barnen välja att köpa miljömärkta leksaker och annat material så långt det är möjligt.
6. Använda oss av naturliga material som finns i vår närmiljö samt stimulera för återbruk, återvinning och återskapande av hållbara material.
7. Sätta upp hygienrutiner på varje avdelning.
8. Synliggöra olika miljömärkningar för barnen i den dagliga verksamheten.
9. Revidera kemikaliepärmen och uppdatera alla säkerhetsdatablad.

Förskolan Björkbacken innehar certifikatet Grön Flagg

Grön Flagg är ett pedagogiskt undervisningsverktyg för skolor som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Varje år fokuserar vi på ett nytt tema, t ex energi, och grundförutsättningen är att arbetet utgår från barnens egna idéer.

Människors vardagsliv med hushåll, arbete och transporter påverkar de globala systemen.

I takt med att jordens befolkning ökar uppstår därmed olika globala miljöförändringar. Växthusproblemet, giftspridning och ozonuttunning drabbar människor på olika platser på olika sätt. Förskolan har ett viktigt ansvar och fantastiska möjligheter att arbeta kring dessa frågor. Tillsammans med barnen så utforskar vi på Björkbacken ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter i ett hållbarhetsperspektiv. Utomhusmiljön med regelbundna skogsbesök, inspirerande miljöer inomhus stimulerar för utforskande. Vi besöker återvinningsstationer, pantar burkar, källsorterar/ komposterar på avdelningen, odlar/ planterar samt bedriver ett medvetet arbete kring återbruk/ återanvändning och kreativt återskapande. Dessutom kemikalieminimerar vi med målsättningen att bli en giftfri förskola.

Normaktivitet - En del av arbetet med jämställdhet

Normer är outtalade regler som påverkar hur & vad vi gör och vad vi tänker eller förväntas göra, samt påverkar vad som är status och makt. Att arbeta normkreativt handlar om att hitta sätt att vidga normer om att låta barn vara olika utan att behandlas negativt för det.

Arbetet går ut på att försöka se vilka normer som dominerar och vilka konsekvenser det finns för människor som t ex mobbning och diskriminering samt vilka möjligheter de ger.

Att medvetet arbeta normkritiskt handlar om att stå upp för barnets rätt att utvecklas som den individ hen är och bygga en stark självkänsla av att duga som man är. Vi ser varje barn som en tillgång i barngruppen, utifrån sina individuella egenskaper och erfarenheter.

På Björkbacken vill vi därmed riva de glasväggar normer skapar, så att alla kan röra sig friare i huset.

Vi använder oss även av NTA (natur och teknik för alla) som är ett minilaboratorium med olika experiment.
Vår ambition är att alla barn ska få möta undervisning inom ämnena naturvetenskap, matematik och teknik på ett inspirerande och lustfyllt sätt. Fokus ligger på att pedagoger får en konkret grund med material och kunskap att stå på som senare kan vidareutvecklas i barngruppen. Kompetensutveckling är avgörande och vi har NTA- lådor med spännande materialsatser och lärarhandledningar inom temana luft och vatten.

Det latinska ordet för smaka

Sapere är ett pedagogiskt verktyg som vi använder för att stimulera barnens sensoriska förmåga och språkutveckling. Detta gör vi genom att uppmuntra dem att använda sina sinnen genom att prova nya frukter, grönsaker och maträtter. Målsättningen är att barnen ska lära känna sin egen smak, våga prova nya produkter, träna på att uttrycka sig verbalt, vilja öka variationen på sin kost, utforma sin egen måltid samt utvecklas till en medveten konsument med insikt om hälsosam kost.

Björkbackens sockerpolicy är en del av arbetet med Giftfri Förskola, Sapare och Hållbar utveckling.

Det är viktigt för oss på Björkbacken att värna om barnens hälsa, och som en del av vårt arbete strävar vi efter att minska intaget av socker på förskolan.

Många barn tillbringar hela dagarna hos oss och det är därför viktigt att förskolan stimulerar för goda matvanor samt utvecklar ett kunnigt och kritiskt tänkande som konsumenter.

Vår avsikt är inte förbud, men vårt förhållningssätt syftar till att erbjuda så lite socker som möjligt. Det är t ex inte tillåtet att ta med godis, läsk och nötter till förskolan.

Förskolan är kostnadsfri och barnen behöver inte ha med sig någon förtäring vid t ex utflykter. I sådant fall står förskolan för detta.

I samband med gemensamma högtidsfiranden bjuder personalen ibland på isglass eller popcorn, men vi strävar hela tiden efter att hitta nyttiga och goda alternativ. Vid vintertraditioner äter vi ibland pepparkakor. Barnens födelsedagar uppmärksammas med att t ex äta goda frukter som serveras på kreativa vis. Till våra måltidssmoothies blandar vi yoghurt med olika frukter och bär. Även vid bakning är vi återhållsamma med sockret.

Har vårdnadshavare några förslag på ytterligare spännande mellanmål eller tilltugg, tar vi mer än gärna emot dessa!

Detta dokument utgör förskolans dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder.

Bestämmelserna innebär i korthet att:

  • arbeta fortlöpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp och utvärdera)
  • ta fram, följa upp och utvärdera riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier
  • dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet
  • samverka med dem som deltar i utbildningen och anställda i verksamheten.

Lagstiftning

Skollagen

Aktiva åtgärder

Enligt 6 kap. 1 – 16§§ (2010:800) skall huvudmannen för förskolan se till att

  • det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever
  • det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling
  • det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling som skall innehålla redogörelse av dessa åtgärder

Diskrimineringslagen (2008:567)

Enligt den skall man

  • Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
  • Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att
    undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,
  1. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,
  2. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och
  3. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1–4.
  • Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplanernas och genomföras så snart som möjligt.

Övriga styrdokument

Barnkonventionen

Det finns fyra stycken grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det gäller frågor som rör barn.

Principer:

  • Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde
  • Artikel 3: Barnens bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att få uttrycka sin mening och få den respekterad

FAGERSTA kommun

Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i

  • Fagersta kommuns jämställdhets- och mångfaldsplan- KF 2013-12-17, § 137 (fagersta.se)
  • Fagersta Kommuns jämställdhetsstrategi- KF 2013-03-26, § 4 (fagersta.se)

Läroplan, Lpfö 18

  1. Förskolans värdegrund och uppdrag
  • var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde
  • inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktions-nedsättning, ålder, könsöverskridande identitetsuttryck, eller för annan kränkande behandling.

2.1 Normer och värden

Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som förskolans läroplan anger och bidra till att genomföra förskolans uppdrag

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

  • respekt och förståelse för människors lika värde och de mänskliga rättigheterna
  • förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation sam t vilja att hjälpa andra

Begrepp och definitioner

Begrepp Definition

Etnisk tillhörighet Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Sexuell läggning Till exempel homosexuell, bisexuell eller heterosexuell, mm.

Funktionsnedsättning Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Ålder Uppnådd levnadslängd.

Könsöverskridande eller Könsuttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna/flicka eller man/pojke eller

Identitet genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Könstillhörighet Att någon känner sig som man, pojke, flicka och kvinna

Kön Det biologiska könet

Religion eller annan Omfattar alla olika religioner t.ex. islam, judendom, kristendom trosuppfattning och hinduism. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som sin grund i eller samband med en livsåskådning, till exempel buddism eller sekulärhumanism.

Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ, missgynnande och kränkande behandling av individer eller grupper på osakliga grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom till exempel struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Diskriminering kan endast utföras av person i maktposition.

Direkt diskriminering Är när ett barn behandlas sämre än andra barn på grund av en eller flera diskrimineringsgrunder.

Indirekt diskriminering Tillämpandet av en bestämmelse som verkar neutral men som får en diskriminerande effekt.

Bristande tillgänglighet Person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning.

Trakasserier Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Trakasserier kan utföras av vuxna/barn, barn/barn och mellan barn/vuxna.

Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Detta kan vara att till exempel retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns värdighet. Det kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller i texter och bilder.

Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Vision för Norrby förskole område

På förskolan skall individer uppleva trivsel, trygghet, inflytande, glädje. Alla som vistas i förskolan skall visa varandra respekt, hänsyn och omsorg. Förskolan ska vara en plats där alla har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, funktionsvariation, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller etnisk tillhörighet.

Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling innebär att:

Alla som arbetar i förskolan skall vara goda och positiva förebilder och ha ett gott bemötande och förhållningssätt som förebygger diskriminering och kränkande behandling.


Sammanfattning - Utvärdering av förskolans föregående års insatser

Främjande arbete

Rektors delaktighet i planen

  • Se till att kartläggningarna genomförs av varje arbetslag
  • Avsätta tid för analys av kartläggningar
  • Avsätta tid för förskolan att följa upp och utvärdera aktiva åtgärder
  • Avsätta tid för förskolan att diskutera fram mål och åtgärder
  • Se till att planen revideras varje år

Pedagogernas delaktighet i planen

Gemensamt för Norrby förskoleområde:

  • kompetensutveckling i normkreativt förhållningssätt genom litteratur ”Normkreativitet i förskola”
  • regelbundet diskutera etiska dilemman på gemensamma planeringar och i barngruppen
  • diskrimineringsgrunderna planeras in i årshjulet

Förskolans egna insatser för främjande arbete

  • Vi är förebilder för barnen, vi tänker på hur vi bemöter varandra och barnen.
  • Vi använder ord som kompisar, barnen eller avdelningens namn. Vi säger även barnens namn istället för att säga flickor, pojkar, tjejer eller killar. Vi uppmuntrar barnen utifrån vem de är och inte utifrån kön.
  • Vi uppmuntrar alla barn till mångsidig- och allsidighet i sina val av lek, kompisar, platser och material.
  • Vi förutsätter aldrig att barn eller vuxna är på ett visst sätt utifrån kön, ålder, funktionsvariationer, härkomst eller klädsel.
  • Vi bemöter alltid barnen utifrån personen och på deras nivå.

Alla barn har rätt till olika känslor och uttryck, både få komma till tals och bli lyssnad på av både barn och vuxna.

  • Pedagog varierar sitt språkbruk i dagligt tal, lek, sånger och berättande.
  • Vi hänvisar även barnen att söka stöd, idéer och lösningar hos kompisarna och inte bara hos oss vuxna.
  • Vi arbetar efter Stopp! Min Kropp! Där bestämmer barnen på deras villkor vilken närkontakt de vill ha med en vuxen eller med andra barn. Vi lyssnar på barnen och på deras behov. Stopp-handen. Vi vuxna både hjälper, stöttar och uppmuntrar barnen i den uppkomna situationen genom att exempel -”vad bra att du lyssnade!” och – ”vad bra att du säger/visar ifrån!”
  • Vid negativa händelser uppmärksammar vi situationen och frågar hur man kan göra för att det ska kännas bättre för den som blivit förolämpad. Som att göra förlåt till exempel ge en klapp, sopa bort sand osv. Vi frågar också om det känns bättre för den som blivit förolämpad.

Var och en får säga sin mening och de blir lyssnade på. Var och en får också berätta hur de skulle vilja ha det och så småningom komma till en lösning och vi förringar ingens upplevelser.

  • Vi ser olikheter som en tillgång i verksamheten.
  • Använda oss av både ett medvetet normkritiskt synsätt/förhållningssätt samt ett gränsöverskridande tänkande/förhållningssätt i vårt ledarskap i deras lek och i miljöns utformning.
  • Vi beaktar mångfalden i verksamheten genom att ge olika kulturer uppmärksamhet.

Barnens delaktighet i det främjande arbetet

(gemensamt för Norrby områdets förskolor)

Från och med höstterminen 2020 arbetar vi med de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder i fokusområden enligt ett Års-hjul. Detta gör att barnen regelbundet får ta del av etiska dilemman. I detta arbete kommer vi att använda oss av dokumentationsmall.

Förskolans arbete med diskrimineringsgrunderna

Kön

Mål: All verksamhet på vår förskola genomsyras av ett normkreativt förhållningssätt, material och miljöer för att öka jämställdheten.

Förskolans konkreta åtgärder:

  • Pedagogerna har en dialog med vårdnadshavare på inskolningssamtal/vårdnadshavarträff (föräldramöte) om hur vi arbetar med genus utifrån dokumentationsmallen mot diskriminering och kränkande behandling.
  • Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal.
  • Samtal/reflektion i arbetslagen utifrån bemötande foldern.
  • Använder oss av ett inkluderande språk inte kategoriserar barn efter kön.
  • Pedagogerna undviker att förstärka heteronormen och könsrollsstereotypa mönster, exempelvis att flickor/pojkar förväntas att de skall uppföra sig på ett visst vis.
  • Vid inköp av leksaker och böcker med mera.

Etnisk tillhörighet

Mål: Förståelse för allas lika värde och ett synsätt där man ser olikheter som en tillgång.

Förskolans konkreta åtgärder:

  • Pedagogerna har ett positivt bemötande och intresse i vardagen utifrån olika kulturer.
  • Pedagogerna tänker på, vid inköp, att olika etnicitet finns representerade exempelvis dockor, böcker.
  • Världskarta sitter uppe på förskolan.
  • Ordbilder olika språk finns uppsatta.

Religion och annan trosuppfattning

Mål: Alla är accepterade och respekterade för den de är oavsett religion eller annan trosuppfattning.

Förskolans konkreta åtgärder:

  • Pedagogerna bejakar barnen när de talar om sin trosuppfattning.
  • Vi har en mångkulturell almanacka för att hjälpa oss uppmärksamma andra kulturer och traditioner.
  • Hänsyn tas till familjens trosuppfattning när det gäller måltiderna.
  • Vid inköp av leksaker och böcker med mera.

Funktionsnedsättning

Mål: Förskolan skapar en accepterande atmosfär där alla är lika mycket värda oavsett funktionsvariationer och alla barn ges samma rättigheter och möjligheter att delta i utbildningen.

Förskolans konkreta åtgärder:

  • Vi anpassar utbildningen utifrån barnens behov och förutsättningar.
  • Vi förstärker och lyfter fram kompetens hos alla personer oavsett funktionsvariationer.
  • Vid inköp av material och böcker med mera.

Sexuell läggning

Mål: Alla blir respekterade oavsett sexuell läggning.

Förskolans konkreta åtgärder:

  • Förskolan läser böcker om olika familjekonstellationer.
  • Vi bejakar olika familjebildningar i samtal/diskussioner och att vi synliggör dessa genom att sätta upp olika familjekonstellationer i verksamheten.
  • Pedagogerna undviker att förstärka heteronormen och könsrollsstereotypa mönster.
  • Skapa alternativa lekgrupper i till exempel projekt, regellekar och på utflykter så kan barn som inte vanligtvis leker med varandra träffas.
  • Vid inköp av material och böcker med mera.

Ålder

Mål: Ett respektfullt bemötande till varandra oavsett ålder.

Förskolans konkreta åtgärder:

  • Förskolan planerar och anpassar miljöer efter barngruppen till exempel att utmana traditionell uppdelning av material och rum samt blanda olika material på nya sätt.
  • Planerar grupper/aktiviteter efter behov, intresse och erfarenheter.
  • Möjlighet ges till individuell utveckling.
  • Vid inköp av material och böcker med mera.

Könsöverskridande eller identitetsuttryck

Mål: Förskolan har en accepterande och respekterande inställning till könsöverskridande identitetsuttryck.

Förskolans konkreta åtgärder:

  • Barnen får prova olika roller i olika sammanhang och bli stärkta och bekräftade för sina egna val.
  • Vi läser böcker som tar upp ämnet.
  • Utifrån vår barnsyn ser vi positivt på olikheter och utgår från individen i vårt bemötande.
  • Vi ser över sånger, ramsor och åtgärdar ord som kan uppfattas stereotypa.
  • Vid inköp av material och böcker med mera.

Förebyggande arbete

Rektors delaktighet i planen

  • Se till att kartläggningarna genomförs av varje arbetslag
  • Avsätta tid för analys av kartläggningar
  • Avsätta tid för förskolan att följa upp och utvärdera aktiva åtgärder
  • Avsätta tid för förskolan att diskutera fram mål och åtgärder
  • Se till att planen revideras varje år

Pedagogernas delaktighet i planen

  • Pedagogerna gör en kartläggning enligt förskolans Års-hjul.

Valda kartläggningsmetoder:

  • Planerade samtal, barnintervjuer det vill säga frågeställningar till barnen som används av både pedagoger och vårdnadshavare.
  • Trygghetsvandringar med barnen tillsammans med pedagoger, glada/sura figurer.

  • Kartläggning av riskområden genom frekvensmätning.
  • Nulägesanalys av riskområden görs tillsammans i respektive arbetslag.
  • Arbetet dokumenteras i dokumentet Analys av kartläggning, åtgärder och utvärdering.
  • Mål och åtgärder
  • Utifrån analysen tar arbetslaget fram mål och åtgärder för hur vi ska arbeta under det kommande året.

Rutiner för åtgärdande arbete och akuta situationer

Pedagogerna ansvarar för att uppmärksamma och stoppa om de får signaler på att någon känner sig kränkt. Den pedagog som uppmärksammat händelsen har ansvar att de inblandade får stöd och hjälp att reda upp situationen (se främjande arbete mot kränkande behandling). Vid kränkningar eller trakasserier anmäls händelsen omgående till rektor där särskilda rutiner följs och dokumenteras.

Barn kränker barn:

  • Vi samtalar med de berörda barnen om vad som har hänt.
  • Vi ställer öppna frågor om hur det har gått till.
  • Den pedagog som samtalat med barnen dokumenterar händelsen.
  • Vi involverar vårdnadshavare.
  • Rektor informeras som i sin tur delger vid behov huvudman.
  • Dokumentation enligt bilaga 1,2,3,4.

Vuxna kränker barn:

  • Påtala om personal, vuxen, vårdnadshavare kränkt ett barn.
  • Tar den vuxna åt sidan bort från barngruppen och berättar hur situationen har upplevts.
  • Prata med vårdnadshavare om vad som har inträffat.
  • Kontakta rektor.
  • Rektor samtalar med de berörda utan barn närvarande.
  • Dokumentation enligt bilaga 1,2,3,4.
  • Rektor informerar huvudman vid behov genom att delge bilagorna 1,2,3,4.

Barn kränker vuxna:

  • Vi samtalar med de berörda barnen om vad som har hänt.
  • Vi ställer öppna frågor om hur det har gått till.
  • Den pedagog som är inblandad med barnen dokumenterar händelsen.
  • Vi involverar vårdnadshavare.
  • Rektor informeras som i sin tur delger vid behov huvudman.
  • Dokumentation enligt bilaga 1,2,3,4.

Vuxna kränker vuxna:

  • För en rak kommunikation med berörd person.
  • Ta den vuxna åt sidan bort från barngrupp och berätta hur situationen upplevts.
  • Ta kontakt med rektor.
  • Rektor informerar huvudman vid behov, bilaga 1,2,3,4.
  • Ta kontakt med skyddsombud vid behov.
  • Dokumentation, använd blankett.

Barnens delaktighet i planen

Genom barnintervjuer ges barnen möjlighet att berätta hur de upplever sin situation på förskolan och hur de tänker kring sina rättigheter och skyldigheter. Tillsammans i möten med barnen har pedagogerna enkla samtal vid samlingar, måltider där de också pratar om barnens rättigheter och skyldigheter och hur man är mot varandra i en grupp samt vid undervisningssituationer.

Vårdnadshavarnas delaktighet i planen

Aktiva åtgärder för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för förskolan finns tillgänglig för vårdnadshavarna i varje avdelnings informationspärm och på förskolans hemsida samt kommuniceras av pedagogerna under inskolningssamtalet med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna informeras på vårdnadshavarträff/föräldramöten samt deltar aktivt genom barnintervjuer och en föräldraenkät som genomförs vartannat år i Fagersta Kommun.

Utvärdering och uppföljning

Genom att årligen göra en ny kartläggning och därefter en analys av nuläget kan vi mäta och jämföra resultaten mellan olika år.

Arbetslagen gör en kartläggning under september enligt Års-hjul. Arbetslagen gör efter detta en nulägesanalys och bestämmer mål, åtgärder och ansvarsfördelning att arbeta mot. Förskolans Aktiva åtgärder för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för förskolan revideras årligen. Uppföljning sker kontinuerligt.

Pedagoger och annan förskolepersonal

  • Vara väl förtrogna med att följa förskolans aktiva åtgärder för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för förskolan.
  • Använda de dokument som beskrivs i aktiva åtgärder för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för förskolan.
  • Informera och involvera barn och vårdnadshavare i aktiva åtgärder för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för förskolan bland annat vid vårdnadshavarträff/föräldramöten och utvecklingssamtal.
  • Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som de förmedlar och sträva efter likabehandling.
  • Reagera direkt där diskrimineringen, trakasserier eller den kränkande handlingen utförs, om möjligt också lösa detta på plats.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering och annan kränkande behandling behöver anmälas.
  • Bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda pedagogen är berörd, följs upp.

Vem kontaktar jag?

  • Om du som pedagog/vårdnadshavare upplever att något barn blivit kränkt så vänder du dig i första hand till rektor.
  • Pedagog som uppmärksammar kränkning mot barn av annan pedagog har skyldighet att anmäla detta till rektor.
  • Pedagog som blir kränkt av barn eller annan vuxen uppmanas att vända sig till rektor eller skyddsombud.
  • Pedagog som blir kränkt av rektor uppmanas att vända sig till avd. chefen eller skyddsombud.