Länk till startsidan för Fagersta

Fagersta.se

Öppna mobilmenyn
  • Bekämpningen av afrikansk svinpest pågår fortfarande i Fagersta. De här restriktionerna gäller i den smittade zonen. Mer information

Musiklexikon

Kultur betyder odling, och det är precis vad vi jobbar med – att odla ett intresse. Våra ämnesområden är: musik, dans och bild.

Musiklexikon

A

A cappella= röster utan instrumental ledsagning (bara sångröster)
A deux mains = för två händer
A due (a 2) = båda två unisont
A due corda = på två strängar
A(l) piacere = efter behag
Accelerando = påskyndande, snabbare
Adagio = lyriskt långsamt
Ad libitum = efter behag
Agitato = upprört
Air = aria, sångbart stycke
Akustik = ljudlära
Alla breve = tvåtakt av halvnoter 2/2
Alla marcia = Marschartat
Alla tedeska = i tysk stil
Alla turca = i turkisk stil
Allargando = allt mera breddat, långsammare i tempo
Allegretto = glättigt, "halvhastigt"
Allegro = hastigt, men inte allt för fort
Allemande = tysk dans i 3/4-takt, ofta förekommen i gamla sviter
Amoroso = kärleksfullt
Andante = lugnt gående
Andantino = något snabbare än "andante"
Animato = rörligt
Anthem = motett eller kyrklig kantat
Appassionato = lidelsefullt
Arco = stråke
Archi = stråkinstrumenten
Aria = sångstycke för soloröst (instrument och orkester)
Arpeggio = brutna ackord, oftast nedifrån
Attacca = styckena kommer i rask följd utan uppehåll
Arrangement = bearbetning
Assai = ganska, avsevärt
Aubade = morgonmusik

B

Bagatell = småstycke
Barcarolle = venetiansk gondolsång i gungande 6/8-, eller 9/8-takt
Baryton = den mellersta mansrösten
Barocco = underligt
Bas = den lägsta stämman eller lägsta mansrösten
Basso = låg
Basso continuo = generalbas stämma (se general bas)
Basso ostinato = en upprepad basgång (se "chaconne eller passacaglia ")
Berceuse = vaggsång
Bolero = spansk nationaldans i 3/4-takt
Bourrée = gammal livlig dans
Breve = kort
Buffa = lustig, komisk
Burla = skämt
Burlesko = lustigt, överdrivet grovt komiskt, burleskt

C

Caccia = jakt
Cadenza = ett soloparti som utförs av solisten ensam, ofta virtuost
Calando = avtagande i både styrka och tempo
Cantilena = sångbart instrumentalt parti
Canto = sång
Cantus firmus = en melodistämma, övriga stämmor "ackompanjerar"
Canzone = sång, visa
Canzonetta = liten sång
Capriccio = "infall", musikstycke i fri form
Capriccioso = nyckfullt
Cavatina = mindre aria
Cembalo = gammalt klaverinstrument, med "plektrum" som knäpper an strängen vid tangenttryck
Chaconne = gammal dans i långsam 3/4-takt
Coda = "svans", avslutande parti
Col legno = "med träet", slag med stråkens baksida
Col punto d´arco = med stråkspetsen
Con , col , colla , colle = med
Con sordino = med dämpare
Come prima = som förut
Come sopra = som ovan
Concerto = flersatsigt verk för soloinstrument
Concerto grosso = (se ovan) men oftast tre solister
Concertino = liten concerto
Continuo = oupphörligt (se basso continuo)
Corale = koral, körverk
Corda = sträng
Coro = kör
Crescendo = tilltagande i styrka

D

Da, dal = från
Da capo = från början
Da capo al fine = från början till det ställe där det står fine
Dal segno = från det ställe där tecknet % står
Decima = intervallet från den första tonen till den tionde
Decimol = grupp av 10 noter
Decrescendo = avtagande i styrka
Détaché = tonerna väl åtskilda
Diatonisk = inom dur och mollskalan, ej kromatiskt
Dilettant = utövare för nöjes skull
Diminuendo = avtagande i styrka
Dissonans = missklang, hård samklang, täta toner
Divertimento = underhållande musik, flera satser
Do = tonen c på franska och italienska
Dolce = milt, svagt
Dolcissimo = mycket milt
Dolente = smärtfullt
Doloroso = smärtfullt
Doppio = dubbelt
Doppio movimento = med dubbel hastighet
Due = två
Due volte = två gånger
Duett = stycke för två stämmor
Duo = stycke för två stämmor
Duol = grupp av två noter
Dur = glad tonart (egentligen "hård tonart")
Dux = ledaren, huvudtemat i en fuga
Dynamik = variationer i tonstyrka


E

Ecossaise = skotsk dans i 2/4-takt
Elegante = smakfullt, elegant
Eleganza = finhet, smakfullt
Elégie = ett vemodigt, sorgligt stycke
Embouchure = läpparnas "tillstånd och form" hos blåsare
Energico = energiskt och eftertryckligt, med energi
Entrata = inledningsmusik
Eroico = hjältelikt
Espressione = uttryck
Espressivo = uttrycksfullt
Etyd = övningsstycke, tekniskt inriktat

F

Fa = tonen f på franska och italienska
Facile = lätt
Fandango = spansk nationaldans i 3/4-takt
Fantasi, fantasie = stycke i fri form
Fermat = vilopunkt , tonen kan hållas ut efter behag
Feroce = vilt
Fine = slut
Final, finale = den sista satsen
Flageolett = övertoner, ursprungligen liten blockflöjt
Flautando = med flöjtliknande ton
Flebile = gråtande, klagande
Fluente = flytande
Forte = starkt f
Fortissimo = mycket starkt ff
Fortepiano = starkt men omedelbart till svag nyans (fp)
Forza = styrka
Forzando = starkare ansats på enstaka ton
Fuga = flerstämmigt kontrapunktiskt stycke
Fugato = fugaliknande stycke
Fuoco = eld
Fuocoso = eldigt
Furioso = vilt

G

Gaillarde = glad dans i 3/4-takt
Gavott = gammal fransk dans i alla breve takt
Genomföring = sonatsatsens mellandel, huvudtemat bearbetas i olika "vändningar"
Giga = gammal dans i snabb 6/8-takt
Giocoso = skämtsamt
Glissando = glidande mellan två toner
Grandezza = värdighet
Grandioso = ståtligt
Grave = allvarligt och mycket långsamt
Grazia = behagligt med grace
Grandioso = behagfullt och graciöst

H

Harmonik = styckets ackord
Harpsichord = engelska namnet på cembalo
Homofon = en tonsats där melodin beledsagas av stämmor som saknar melodisk självständighet (motsats till polyfon)

I

Idillico = idyllisk
Impetuoso = häftigt
Impromptu = improvisation, "spontan" improvisation
Intervall = avståndet i tonhöjd mellan två toner
Intoduzione = inledning, introduktion
Invention = "uppfinning", närmast impromptu i äldre musik
Istesso = samma (l´istesso tempo = samma tempo)

J

Jeu = "spel" i orgelmusik, register, "verk"
Joddla = ett sångsätt, vanligt i Tyrolen, snabb växling mellan "normal" och falsettröst
Jubiloso = jublande, fröjdefullt

K

Kadens = slutfall
Kadens = ett mer eller mindre utspunnet virtuost avsnitt som utförs av solisten ensam
Kanon = flerstämmigt stycke som består av samma melodi som infaller efter varandra (exempel: Broder Jakob) Kantat = större sångkomposition med orkester
Klang = samklang av en eller flera toner
Klav = "nyckelombildad” bokstav – g, f, c, som anger på vilken notlinje motsvarande ton står. Det är alltså nyckeln till hur notbilden ska läsas.
Klaviatur = tangenterna på ett piano eller orgel
Koloratur = färgläggning, drillar och olika figurer som tillagda prydnader i solosång
Konsert = (se concerto) ett tillfälle att framföra något för publik
Konsertant = solostämma (-or) som kan vara ganska virtuosa
Kontrapunkt = en melodisk självständig bistämma som skrivs till en befintlig melodi
Kromatisk = "färgad" bestående av halvtonsteg
Kromatisk skala = alla toner spelas med. Från C till C är det 12 halva tonsteg
Kvart = intervallet från 1:a till 4:e tonen
Kvartett = fyra stämmor eller instrument
Kvartol = grupp av 4 noter som spelas på samma taktdel som 3 av samma slag
Kvint = intervallet från 1:a till 4:e tonen
Kvintett = fem stämmor eller instrument
Kvintol = grupp av 5 noter som spelas på samma taktdel som 4, 3 eller 6 vanliga av samma slag

L

La = franska och italienska namnet på tonen a
Lagrimoso = tårfyllt klagande
Lamentabile = vemodigt, klagande
Larghetto = ej fullt så långsamt som largo
Largamente = breddat
Largo = brett, ytterst långsamt
Legato = sammanbundet
Legatissimo = så tätt sammanbundet som möjligt
Leggiero = lätt och luftigt
Lento = mycket långsamt, lite snabbare än largo
Libramente = fritt
Libretto = "liten bok", operatext
Lied = tyska för romans, sång
Lirico = lyrisk
Lineär = polyfon, kontrapunktisk
L´istesso tempo = samma tempo
Loco = läs noterna i rätt läge, används efter exempelvis; 8va
Longa = gammalt nottecken – 4 helnoter
Lugubre = dystert, dunkelt

M

Ma = men
Madrigal = körvisa i äldre musik, oftast med världslig text
Maestoso = majestätiskt, pompöst
Maggiore = speciell beteckning för ett duravsnitt i ett mollstycke
Main droite = höger hand
Main gauche = vänster hand
Manual = tangentrad på orgel eller cembalo
Marcato = markerat anslag med eftertryck
Marcia = marsch
Marcia funebre = sorgmarsch
Martellando, martellato = hamrande, hårt anslag
Mazurka = polsk nationaldans i 3/4-takt med betoning på det första taktslaget
Melodram = stum, scenisk handling med beledsagande av musik
Meno = mindre
Meno mosso = något långsammare
Menuett, minuetto = fransk nationaldans i 3/4-takt, ofta sirlig och långsam
Messa di voce = "röstens ansats", tonen tilltagande i styrka, därefter avtagande
Mesto = sorgset
Metronom = taktmätare, pendel (elektronisk) som ställs in på hur många slag i minuten det ska pulsera Metronomsiffra = indikerar hur många noter av ett visst slag som ska spelas per minut
Mezzo, mezza = halv
Mezzo forte = halvstarkt (mf)
Mezzopiano = halvsvagt (mp)
Mezza voce = med halv, dämpad röst
Mezzosopran = kvinnoröst mellan sopran och alt
Mi = franska och italienska namnet på tonen e
Minore = speciell beteckning för ett mollavsnitt i ett durstycke
Missa = mässa (latin)
Misterioso = hemlighetsfullt, mystiskt
Mobile = rörligt
Moderato = måttligt
Moderato tempo = vanligen lite snabbare än allegretto men långsammare än allegro
Modo = art, sätt, tonart
Modulation = harmonisk övergång till en annan tonart
Moll = "mjuk", "sorglig" tonart tonart (se dur som är motsatsen)
Molto = mycket
Mordent = musikalisk prydnad bestående av en liten drill utan efterslag
Morendo = bortdöende
Mosso = rörligt (ofta med andra musiktermer: meno mosso, andante mosso)
Motett = flersatsigt, ofta ganska kort körverk utan instrumental uppföljning
Motiv = en musikaliskt kort tema av en melodi, en liten "byggsten" av hela melodin
Musette = säckpipa (fransk)
Musette = komposition som vill efterlikna säckpipans borduntoneffekt
Muta = en instruktion om byte av instrument eller stämning

N

Naturtoner = de olika toner som exempelvis mässingblåsare får fram utan att använda olika ventiler
Nel = i Nenia = sorgekväde
Neralbas = basstämman är försedd med siffror som talar om vilka toner som ska läggas till
Nocturne = nattstycke
Non = inte
Non tanto = inte för mycket
Non troppo = inte för mycket
Notturno = nattstycke
Novelett = en komposition som är sammanhängande som en liten "berättelse"
Novemol = grupp av 9 noter som tillsammans upptar samma taktdel som 8 vanliga av samma slag

O

Obligat = "nödvändig"
Octuor = oktett (8)
Oktav = intervallet från skalans 1:a till 8:e ton, diatoniskt, även själva 8:e tonen
Oktett = åtta stämmor
Oevre posthume = verk som framförs först efter kompositörens död
Ongarese = komposition i ungersk stil
Opera = musikdrama
Opera buffa = komisk opera
Opera seria = allvarlig opera
Operett = musikaliskt scenverk av underhållande karaktär
Opus = verk, arbete. Ofta tillfogar man ett nummer som betecknar kompositörens ordningsnummer
Opus posthumum = verk som framförs först efter kompositörens död
Oratorium = "böneverk" ett stort andligt eller värdsligt verk för kör, solister och orkester
Orkester = större instrumental grupp
Ossia = eller, också
Ostinat = envist upprepande
Ouverture = inledningsstycke för orkester, se också sinfonia
Overtura = inledningsstycke för orkester, se också sinfonia

P

Parlando = "talande", berättande
Partita = svit, ofta i äldre musik
Partitur = samtliga stämmor samlade i en "bok". Dirigenter använder det för att ledsaga orkestern
Passacaglia = gammal dans i långsam 3/4-takt. Kännetecknas av ett bastema som upprepas genom hela eller större delen av stycket
Passage = tongång, löpning
Passepied = livlig gammal fransk dans i 3/4-, eller 6/8-takt
Passionato = lidelsefullt
Pastoral = herdemusik av lantlig, idyllisk art
Patetico = med häftig känsla, med patos
Pathetique = med häftig känsla, med patos
Pavane = gammal spansk, högtidlig dans av högtidlig karaktär från provinsen Padua
Pedal = trampan på pianot som får tonerna att "klinga ihop"
Pedalton = en ton klingar lång och oavbruten
Pentatonisk skala = femtonig skala som består av durskala som hoppar över 4:e och 7:e tonen
Per = för
Perendosi = "som förlorar sig", bortdöende
Pesante = tungt, släpande
Pezzo = stycke
Piacere = nöje, behag
Piacevole = angenämt, behagligt
Piano = svagt (p)
Pianissimo = mycket svagt (pp)
Piano pianissimo = så svagt som möjligt (ppp)
Piccolo = liten
Pièce = stycke
Più = mera
Più mosso = mera rörligt, rörligare
Pizzicato = knäppa på strängarna med fingrarna istället för stråken
Placido = stilla, lugnt
Poco = en smula, något
Poco a poco = så småningom, allt eftersom
Pochissimo = så lite som möjligt
Poi = sedan
Polacca = polsk nationaldans i 3/4-takt
Polonaise = polsk nationaldans i 3/4-takt
Polka = hastig 1800-tals dans i 2/4-takt
Polyfon = en melodisk självständig bistämma som skrivs till en befintlig melodi (jämför med kontrapunkt) Pomposo = ståtligt, pompöst
Ponticello = stall på stränginstrument (sul ponticello = spela nära stallet)
Portamento = buret, tonerna binds samman så tätt som möjligt
Possible = "möjligt" så mycket som möjligt (exempel: legato possible)
Postludium = efterspel, utgångsmusik på orgel efter gudstjänst
Potpurri = flera melodier som "sitter" ihop till ett oavbrutet stycke
Pralldrill = kort drill utan efterslag
Preludium = förspel
Precisione = nogranhet
Presto = mycket fort
Prestissimo = så fort som möjligt
Primo = första
Prima vista = vid första påseendet, utan förberedelse, från noterna
Prima volta = första gången
Punktmusik = kompositionssätt där melodi ersatts av enstaka toner, klanger ordnade i olika förlopp
Puntato = punkterat

Q

Quadrille = fransk kontradans 2/4-takt eller 6/8-takt
Quator = kvartett
Quasi = nästan som
Quieto = lugnt, stilla

R

Rallentando = avtagande i hastighet
Rapidamente = snabbt
Rapido = snabb
Re = franska och italienska namnet på tonen d
Recitativ = deklamerande, berättande sång i textens talrytm
Refräng = ett återkommande avsnitt i varje strof
Repris = omtagning
Replica = upprepning
Requiem = latin för "eviga vilan". Requiem inleder och avslutar den katolska mässan för de döda.
Resoluto = beslutsamt
Rapsodi = "sammanfogade melodier", fri komposition vanligen på folkmelodier
Rigaudon = gammal fransk barockdans i rörlig 2/4-takt
Rigoroso = taktfast, strängt, precis i tempo
Rigore = stränghet
Rinforzando = starkare ansats på enstaka ton
Ripieno = "full" orkester – alla spelar
Risoluto = beslutsamt
Ritardando = allt mer långsammare tempo
Ritenuto = plötsligt långsammare, tillbakahållet
Ritornello = i gamla arior, en mellansats som återkommer flera gånger
Romans = lyrisk, mindre komposition egentligen för solosång
Rondo = komposition där temat (A) återkommer många gånger med olika mellanpartier (form: A, B, A, C, A, B, A ) Rubato = fritt tempo, inte i sträng takt
Rustico = lantligt
Rytmik = taktlära, även ett styckes rytmiska karaktär

S

Saltarello = hoppdans i 2/4-, eller 6/8-takt från Italien
Sarabande = gammal spansk dans i långsam 3/4-takt
Scherzando = skämtsamt
Scherzo = stycke av skämtsam karaktär
Schottis = 1800-talsdans i 4/4-takt (Rheinländler)
Secco = torrt, utan varmare uttryck
Seccorecitativ = i äldre operor, recitativ ackompanjerad av bara de nödvändigaste harmonierna
Secondo = 2:a ( jämför primo )
Seconda volta = 2:a gången
Segno = tecken, se "dal segno" Segue = följer, går vidare
Sekvens = upprepning av samma melodiska rörelse men med en stegvis fallande eller stigande tonhöjd
Semplice = enkelt
Sempre = hela tiden
Sensibile = känsligt
Sentimento = känsla, sentimentalt
Senza = utan
Senza replica = utan omtagningar
Senza sordino = tag av dämparen
Septett = 7 stämmor eller instrument
Septima = intervallet från 1:a tonen till den 7:e, diatoniskt
Septol (septimol) = grupp av 7 noter vilka upptar samma taktdel som 4, 6 eller 8 av samma slag
Serenade = kvällsmusik
Serenata = kvällsmusik
Sereno = klart, ljust, lugnt
Serioso = allvarligt
Sext = intervallet från 1:a tonen till den 6:e, diatoniskt
Sextett = 6 stämmor eller instrument
Sforzando = starkare ansats på enstaka ton
Sharp = engelska för höjning av ton (korsförtecken)
Si = franska och italienska namnet på tonen h
Siciliano = lantlig siciliansk dans i 6/8-takt
Sin al = tills Sinfonia = betyder både symfoni och uvertyr
Skala = en tonstege, samtliga av tonartens toner spelade i en följd uppåt eller nedåt
Slentando = tvekande, allt långsammare
Smorzando = bortdöende
Soave = ljuvt, milt
Sognante = drömmande
Sol = franska och italienska namnet på tonen g
Solenne = högtidligt
Solo = ensam
Sonate, sonata = flersatsig komposition
Sonatform = satsbyggnad med följande tematiska schema: A, B – genomföring – A, B, Coda
Sonatin = liten sonat
Sopran = den högsta kvinnostämman
Sopranklav = en gammal klav, ombildning av bokstaven c, som visar var ett struket c står.
Sordin = en anordning för att skapa en dämpad klang på ett instrument, för stråkmusiker en klämma över stallet, för bleckblås; en insats för klockstycket
Sospirando = suckande
Sostenuto = uthållet, tillbakahållet, lugnt
Sotto = under, nedanför
Sottovoce = med halvröst, dämpat Spiccato = tonerna tydligt åtskilda, stråktekniskt spelsätt; åtskilda toner i samma stråkriktning
Spirito = själ, snille, eldigt
Staccato = korta, tydligt åtskilda toner
Strepitoso = bullrande, häftigt
Stretta = snabbare i avslutningen
Stretto = tätt, snävt
Stringendo = med ökat tempo, framåtdrivande
Ständchen = serenade (tyskt ord)
Subito = plötsligt
Svit = en följd av flera melodier som inte är av sonatkaraktär – danssatser, ofta i äldre musik
Sul ponticello = "på stallet", spela nära stallet för att uppnå en speciell klang
Sulla tastiera = "på greppbrädan", spela mot greppbrädan (långt från stallet)
Symfoni = större sonatverk för orkester
Symfonisk dikt = ensatsigt orkesterstycke som skildrar en händelse eller känsloförlopp
Synkop = rytmisk förskjutning, en betonad not som kommer på taktdel som normalt är obetonad

T

Tacet = tystnad, en stämma som tystnar i en hel sats eller ett längre avsnitt
Tanto = så mycket
Tarantella = neapoletansk dans i snabb 6/8-takt (av spindeln tarantella)
Tardano = genast dröjande (ej så småningom)
Tastatur = klaviatur
Tastiera = greppbrädan på stråkinstrument
Tedesco = tysk
Tempestoso = stormande
Tempo = tidsmått, ett styckes hastighet. Kan anges med metronomtal eller bara tempoangivelse som: allegro Tempo primo = tillbaka till första tempot
Teneramente = svagt, sprött
Tenerezza = mildhet, sprödhet
Tenor = den högsta manliga stämman
Tenorklav = ombildning av bokstaven c, visar var ettstruket cstår
Tenuto = uthållet
Ters = intervallet från den 1:a till den 3:e tonen, diatonisk
Terzett = trestämmig sångkomposition
Timbre = klangfärg även klockspel i orkester
Toccata = i äldre musik, närmast fantasi
Tolvtonserie = i ny musik en följd av skalans alla 12 toner i en fixerad ordning
Touche = anslag på pianot
Touche = även en hyllningsfanfar av en orkester
Tranquillo = lugnt
Transkription = arrangemang
Transopnering/transposition = stycket flyttas från en tonart till en annan
Tre corde = åter på 3 strängar, gäller vid pianospel när man har använt vänster pedal
Tremolo = "darrning", snabbt upprepande av samma ton
Trillo = drill
Trio = tre stämmor
rio = mellandelen i ett stycke, ofta i marscher och menuetter
Triol = grupp av 3 noter som upptar samma taktdel som 2 eller 4 av samma slag
Trionfante = triumferande
Troppo = för mycket (non troppo = inte för mycket)
Tumultuoso = stormande, tumultartat
Tutta Forza = med all kraft, så starkt som möjligt
Tutti = alla

U

Un = en
Un poco = något, något litet
Un pochettino = en liten smula
Una corda = på en sträng, vid pianospel – använd vänster pedal
Unisono = i enklang – alla spelar eller sjunger samma stämma
Unisont = i enklang – alla spelar eller sjunger samma stämma

V

Vals = dans i 3/4-takt med betoning på det första taktslaget
Variation = förändring av ett givet tema
Variazione = flera förändringar av ett givet tema
Vaudevill = satiriskt och parodiskt lustspel med sånginslag
Veloce = snabbt, flyktigt
Velocissimo = mycket snabbt
Velocità = snabbhet
Verte = vänd bladet snabbt
Vibrato = "darrande", tonhöjden svänger en aning upp och ned
Vigoroso = kraftfullt
Violente = våldsamt
Violinklav = diskantklav, ombildning av bokstaven g (den vanliga g-klaven)
Virginal = cembaloinstrument
Virtuos = teknisk mästare på ett instrument
Vivace = livligt
Voce = röst, stämma
Vox = stämma
Volti subito = vänd fort! (när du ska vända bladet)

Z

Zingara = stycke i zigenarstil
Zingarese = i zigenarstil

Ö

Övertoner = de toner (klanger) som bildas av grundtonen

Sammanställt av Tomas Sahlberg 2010