Tidigare fanns kommunhuset i två höghus på Norbergsvägen 19 och 21 där förvaltningarna satt utspridda på olika våningar och med egna konferens- och fikarum.

Sommaren 2021 flyttade kommunens verksamheter från Norbergsvägen 19 och 21 in i det gamla brukskontoret och norra station som renoverats utifrån att behålla och återskapa befintliga kvalitéer och kulturarv till att följa dagens lagar och regler gällande arbetsmiljö. När det invigdes 1939 var det omtalat som det modernaste industrikontoret i Sverige. Totalt finns det cirka 120 arbetsplatser i nya kommunhuset och 26 i norra station.

1930-talets arkitekt på modet hette Cyrillus Johansson, han var bland annat stadsarkitekt i Ludvika mellan åren 1931-1941. Det låg då nära till hands för brukskoncernen i Fagersta att be om hjälp, när tankar på ett nytt brukskontor började gro. Brukskoncernen växte och stålet var vår framtid. Det gamla brukskontoret hade blivit för litet. År 1939 stod kontoret färdigt för inflyttning. Exteriören var rött tegel, det var ett material som Cyrillus Johansson tyckte om att arbetade med. Han var också inspirerad av den kinesiska byggnadsstilen. På det nya kontoret och andra byggnader i Fagersta kan man se en orientalisk touch på hustaken. De utsvängda takfallen har en lätt pagodstil. *

Även omgivningarna runt omkring kontorsbyggnaden var påkostade. På baksidan anlades en rektangulär damm där djurfigurer i gjutjärn sprutade vatten. Foto: Vykort

Inredningen inomhus skulle vara sparsmakad och stilren, och det rostfria stålet skulle framhävas. Hissdörrar och trappräcken glänste i entréhallen och genom de stora glasdörrarna skymtade näckrosdammen. Alla tre våningsplanen hade samma eleganta utseende. Kontoret hade från början en öppen planlösning, men senare delades golvytan upp i smårum med en lång korridor i mitten.

Varje våning var fylld av tjänstepersoner. Koncernens ledning fanns där, liksom avdelningar för försäljning, inköp, ekonomi och planering för att nämna några. återrapportering.*

I kommunhuset finns idag Socialförvaltning, utbildningsförvaltning, kommunledningsförvaltning, Norra Västmanlands kommunalteknikförbund fördelade på de olika våningsplanen.

Konstnären Nils Öst från Norberg fick i uppdrag att dekorera väggarna på varje våningsplan. Det resulterade ibland annat fyra monumentala frescomålningar som skildrar arbetslivet och berättade om olika arbetsmoment i verkstäderna. Det glödande stålet och de kraftfullt målade gestalterna drog åt sig blickarna.

På plan två i trapphuset finns en karta över gruvdriften som fanns i norra Västmanland och Dalarna.

Här finns också en monter bevarad som visade upp Fagerstabrukets olika tillverkningar.

I kommunhusets korridorer och konferensrum finns svartvita fototapeter från bland annat bruket, staden och Strömsholms kanal.

Bilden visar det anrika styrelserummet som har bevarats med sina ursprungsväggar i teak. Rummet används också för vigslar.

Matsal och kök- Bild från gemensam matsal och fikarum, där kommunens avdelningar samsas om utrymmet.

Norra stationen öppnades den 26 november 1900 under namnet Fagersta . Den 9 juni 1947 namnändrades stationen till Fagersta Bruk. Den 28 maj 1967 lades persontrafiken ned vid stationen. Den 10 januari 1993 öppnades stationen återigen för persontrafik, då under namnet Fagersta norra station.

Norra station är idag en del av kommunhuset och det finns idag 26 arbetsplatser för ekonomi, näringsliv, kultur och fritid samt turism.

*Delar av texten är lånad av Bruksmuseets vänner, skriven av Margaretha Eriksson.