100 år har gått sedan kvinnor för första gången fick möjlighet att förverkliga sina demokratiska rättigheter och rösta i allmänna val och bli valda till riksdagen. På så sätt fick kvinnor möjlighet att påverka innehållet på den politiska agendan.

Under dessa 100 år har väldigt mycket hänt inom jämställdhetsområdet. Ett årtionde där flera jämställdhetsreformer genomfördes var 1970-talet. Under den tiden etableras jämställdhet som ett eget politikområde och i fokus för den tidiga jämställdhetspolitiken stod ofta arbetsmarknaden, där avskaffande av sambeskattning, införandet av kommunal barnomsorg och föräldraförsäkring är några exempel.

Hur ser det ut i Fagersta?

inom Fagersta kommun kan konstateras att lönegapet mellan könen minskar (2019 års siffror) och att fler män än tidigare tar ut föräldraledighet.

Bland unga i Fagersta syns skillnader inom flera områden. Det fortfarande stora skillnader inom utbildningsområdet där det är markant fler kvinnor än män som går ut skolan med godkända betyg eller behöriga att söka vidare till högre studier.

Källa: Kolada.se

Under år 2020 så genomfördes undersökningen Liv och hälsa ung bland unga i Fagersta och resten av länet och i svaren så finns en del områden där det är märks en tydlig skillnad mellan könen. Nedan följer några exempel:

Psykisk hälsa

Andelen unga som uppger att man har god psykisk hälsa ligger bland svarande killar mellan
40 - 55 procent och tjejer 25 - 38 procent. Tjejer i årskurs 9 har lägst andel svarande som uppger god psykisk hälsa och där ligger resultaten för Fagersta markant under länssnittet.

Stress

Andelen tjejer som uppger att man är ganska eller väldigt stressad är betydligt fler än andelen killar (jämförelse årskurs 9 tjejer 60 procent, killar 25 procent) Det som stressar unga är främst skolprestationer, framtiden, balansen mellan skola och fritid, sociala krav, skolnärvaro, kärleksrelationer samt att hinna med fritids och idrottsaktiviteter.

Det är skillnad mellan könen när det gäller upplevelsen av att vara trygg i hemmet och andelen bland svarande har sjunkit. Färre tjejer än killar är trygga hemma och störst skillnad är bland svarande i årskurs 9.

Trygghet

Hälften av tjejerna i årskurs 9 svarar att de alltid känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde på dagen och andelen svarande tjejer som uppger att det känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde kvällstid och nattetid ligger mellan 10 - 30 procent

Framtidstro

Bland de svarande killarna så sjunker andelen som uppger att de ser ganska eller mycket ljust på framtiden. I årskurs 2 på gymnasiet ser 60 procent av svarande killarna ganska eller mycket ljust på framtiden.

Det är stor skillnad mellan könen bland de svarande som lever upp till rekommendationen om fysisk aktivitet, det vill säga rör sig i snitt 60 minuter per dag (vardagsmotion) och tränar minst tre gånger per vecka. Andelen tjejer i årskurs 9 och 2 på gymnasiet som lever upp till rekommendationerna är mindre än 30 procent att jämföras med svarande killar i samma årskurser som är mellan 54 - 66 procent.

Källa: Liv och hälsa ung 2020