Demokratin 100 år!
I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammar vi tillsammans med många andra kommuner, myndigheter och organisationer genom att delta i samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. I ett antal artiklar kommer vi att berätta om demokratin i Sverige. Här kan du läsa mer om representativ demokrati.
Agda Östlund, en av de första kvinnliga ledamöterna i riksdagen 1922. Foto: Riksdagsförvaltningen
Den representativa demokratin
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare.
Riksdagens roll
Riksdagen är Sveriges politiska hjärta. Här fattas besluten som rör människors liv och vardag. Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år på valdagen har rösträtt. I kommun- och landstingsvalen har dessutom många utländska medborgare rätt att rösta. Alla personer som har rösträtt är också valbara. Det innebär att du kan kandidera som ledamot för ett visst parti i de allmänna valen.
Riksdagens uppgifter
Sveriges riksdag består av 349 politiker. I huvudsak har riksdagen fem uppdrag.
- Fatta beslut om lagar
- Fatta beslut om statens inkomster och utgifter
- Kontrollera regeringen och de statliga myndigheterna
- Arbeta med EU-frågor
- Forma Sveriges utrikespolitik tillsammans med regeringen
Fatta beslut om lagar
En stor del av arbetet i riksdagen handlar om lagstiftning. Genom att stifta nya lagar eller ändra i befintliga lagar kan riksdagen sätta upp nya spelregler som gäller i samhället. Förslagen till nya lagar kommer oftast från regeringen eller riksdagsledamöterna.
Fatta beslut om statens inkomster och utgifter
Staten har en budget för sina inkomster och utgifter, statsbudgeten. Budgetförslaget kommer från regeringen, men det är riksdagen som bestämmer hur de nästan 1000 miljarderna ska fördelas. Budgeten handlar ofta om svåra politiska vägval. För att kunna göra en extra satsning, till exempel på skolan, måste satsningen kunna finansieras. Det kan innebära att andra områden får mindre anslag eller att skatten behöver höjas.
Kontrollera regeringen
Att kunna granska makten är centralt i en demokrati. Riksdagen har till uppgift att granska regeringen och alla dess myndigheter. I riksdagsarbetet kan ledamöterna granska och kontrollera regeringen genom att ställa frågor till regeringen, anmäla granskning i konstitutionsutskottet och göra en misstroendeförklaring. Därutöver finns det två myndigheter under riksdagen som också används för granskning och kontroll, Justitieombudsmannen (JO) och Riksrevisionen.
Arbeta med EU-frågor
Riksdagens EU-arbete innebär bland annat att riksdagen kontrollerar regeringens EU-politik, granskar EU:s idéer, prövar om EU eller EU-länderna ska ta beslut om nya lagar. Riksdagen kan också bidra till att EU:s lagförslag omprövas, se till att EU-lagar införs i Sverige och de samarbetar med andra EU-länders parlament.
Forma svensk utrikespolitik
Tillsammans med regeringen ska riksdagen forma svensk utrikespolitik. Regeringen styr inriktningen på Sveriges utrikespolitik och sköter internationella förhandlingar och avtal. Men regeringen måste alltid hålla riksdagen informerad om större utrikespolitiska händelser. I ett par utrikespolitiska frågor är det riksdagen och inte regeringen som beslutar.
Källa: Sveriges riksdags webbsida - firademokratin.riksdagen.se. Texten är bearbetad.