Engelsbergs bruk

Världsarvet

Engelsbergs bruk räknas som ett av världens främsta industriminnen och finns sedan år 1993 på UNESCOs lista över världsarv, med motiveringen att Engelsberg är ett utmärkt exempel på en betydande europeisk industri med bevarade byggnader som hytta, smedja, kontor och arbetarbostäder från 1600- till 1800-talen. Byggnaderna och det mesta av den tekniska utrustningen finns bevarade. Vattenhjul, kross, blåsmaskin och hamrar fungerar fortfarande och det gör att masugnen och smedjan på Engelsbergs bruk är unika. Engelsberg var ett av de viktigaste järnbruken i världen och det var denna typ av järnbruk som gjorde att Sverige blev en av världens största järnproducenter.

Den så kallade världsarvskonventionen antogs av UNESCOs generalkonferens år 1972. Sverige anslöt sig  år 1984 och idag har mer än 160 stater undertecknat den. Konventionen till världens kultur- och naturarv är ett instrument genom vilket stater frivilligt åtar sig att skydda objekt inom sitt territorium. Dessa objekt ska vara av så framträdande värde att deras skydd är en angelägenhet för hela mänskligheten. Objekten eller områdena ska ha ett universellt värde ur konstnärlig, historisk eller vetenskaplig synpunkt eller som betydande naturvärden. Idag finns över 900 objekt på listan varav  tre fjärdedelar är kulturobjekt. Några exempel på världsarv är gravmonumentet Taj Mahal i Indien, kinesiska muren, Frihetsgudinnan i New York och pyramiderna i Egypten. I Sverige har femton objekt valts in på världsarvslistan, förutom Engelsbergs bruk är bland andra Drottningholms slottsområde, hällristningsområdet i Tanum, Skogskyrkogården i Stockholm, Luleå gammelstad, Lapponia, radiostationen Grimeton och Struves meridianbåge med på UNESCOs lista.

Historia

För över 600 år sedan kom en tysk bergsman till våra trakter. Han byggde sig en hytta, "benning", mellan sjöarna Snyten och Åmänningen. Eftersom hans namn var Englika kom denna benning att kallas Englikobenning - nuvarande Ängelsberg. Även om det var han som gav Ängelsberg dess namn, är det väl knappast han som blev den störste "kändisen" i släkten. Hans sonson var nämligen den riksbekante Engelbrekt.

Engelsbergs bruk räknar sin historia från 1600-talets slut då Per Larsson Höök, adlad Gyllenhöök, köpte ett stycke land av bergsmännen och anlade en nu försvunnen hytta norr om herrgården. Innan dess hade man bedrivit järnhantering på platsen ända sedan 1300-talet. Till att börja med av den bergsman som bosatte sig där och gav den dess namn - Englikobenning - och sedan av bergsmän som hade andelar i hyttan.

Under större delen av 1700-talet ägdes Engelsbergs bruk av familjen Söderhielm och på 1800-talet av familjen Timm. År 1916 sålde Clas Gabriel Timm det till generalkonsul Axel Ax:son Johnson som lade bruket under Avesta Jernverks förvaltning. Numera ägs och förvaltas Engelsbergs Bruk av Nordstjernan AB.

Hyttan

I hyttan framställde man tackjärn genom att med hjälp av träkol smälta malm och kalksten i masugnen. Engelsbergs masugnsanläggning är en av få mulltimmerhyttor som finns bevarade i landet. Masugnspipan isolerades med jord eller mull och hölls ihop av en timmerkonstruktion. De äldsta delarna av bebyggelsen och industrianläggningarna härrör från 1770-talet. Vid denna tid byggdes även de båda slaggstenstornen. Rostugnen kom till på 1870-talet då bruket byggdes om för sista gången och fick sitt nuvarande utseende. År 1919 blåstes masugnen ned för sista gången.

Herrsmedjan

I smedjan färskades järnet, det hettades upp och bearbetades under smälthammaren. Räckhammaren hamrade ut smältstyckena till stänger. Den första hammarsmedjan byggdes här redan år 1624 och fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad år 1845. Produktionen bestod av stångjärn till dess att lancashiremetoden infördes i slutet av 1800-talet. Då inriktade man sig på att tillverka smältstycken som sändes vidare för bearbetning vid andra bruk.

Herrgården

En allé leder fram till den nuvarande herrgården som byggdes år 1746 för att ersätta en äldre mangård som brann ned. Den fick då dess tidstypiska utseende med två våningar och brutet och valmat tak. Engelbrektsflygeln från 1600-talet användes som kök till herrgården. Eftersom det var ganska trångt och brukspatronen hade nitton barn, byggdes den västra Söderhielmska flygeln till  år 1780.

Övriga byggnader

Engelsbergs bruk kom så småningom att bestå av upp mot ett femtiotal byggnader. Förutom mulltimmerhyttan och hammarsmedjan fanns det även ett våghus, där kol- och malmfororna vägdes. I dagkarlsbyggningen eller "krogen" som den också kallades fanns utskänkning av brännvin och övernattningsmöjligheter för dem som gjorde dagsverken på bruket. År 1917 byggdes en lancashiresmedja med valsverk. Där inryms idag en mekanisk verkstad för ventiler i rostfritt stål och specialmaterial. Där kan man även se de två brukskontoren, trädgårdsmästarvillan, slaggstenstornen, spannmålsmagasinet, arbetarbostäder och ladugården, där Nordstjernans centralarkiv idag finns.

Promenadstigar

Den som vill njuta av de vackra omgivningarna runt bruket, kan följa de slingrande promenadstigar som finns i området. Stigarna går från stationssamhällets arkitektritade villor, förbi Sågholmen med den före detta fiskodlingen, genom bruksområdet, över Snytenån till gamla landsvägen mot Stabäcks bergsmansby. Stigarna är skyltade och med hjälp av foldern "Vandring runt Engelsbergs bruk", utgiven av Ekomuseum Bergslagen, kan man läsa sig till platsens spännande historia.