Rekommendera Skriv ut

Konst och museer

Fontän i Vilhelminaparken

När Fagersta blev stad 1944 överlämnades en gåva av Fagersta Bruk, en vattenfontän tillverkad i rostfri plåt. Den togs ursprungligen fram till Stockholmsutställningen 1930 för att Fagersta Bruk ville sprida kännedom om att även rostfri plåt kunde användas i konstens värld. Det var Per Gösta Lindberg, reklamchef vid bruket, som ritade fontänen.

Fontänen i Västanfors

Fontänen ritades av dåvarande stadsarkitekten Nils Myrberg.

Maskerna

Maskerna – en ny modern skulptur i rondellen vid Norrby teater, korsningen Floravägen/Norrbyvägen.

Idé och formgivning av konstnären och scenografen Claes Wiberg. Teaterns symboler, de två maskerna, ligger till grund för installationen. Statyn i järnplåt med bilden på de två symbolmaskerna är synonym med Fagersta och den industrihistoria som präglar staden och Norrby teater.

Masten

Masten står vid bruksområdet, riksväg 68.

Denna stålskulptur flyttades till sin nuvarande plats från Folkets Hus år 2001. Den togs fram i samband med en utställning som arrangerades av Fagersta-Västanfors hantverksförening 1959.

Günter Puls ritade den och tanken vara att förena typiska produkter från ståltillverkningen med symbolik för "vägvisande – framåtpekande". Fagersta Bruk tillverkade masten och överlämnade den sedan till Folkets Hus. Masten är 30 meter hög.

Skeppstecknet i Vilhelminaparken

Skeppstecknet är skapat av konstnären och fotografen Kenneth Sundh. Det är en modell av det tänkta Skeppstecknet som ska vara 40 meter och placeras i sjön Stora Aspen. Tanken är att konstverket ska vara en positiv symbol för Fagersta, ett varumärke för bygdens identitet.

Skulpturen är placerad i en av kommunens miljödammar och den blev möjlig tack vare bidrag från Sparbanksstiftelsen Nya. ABB teknikservice har tillverkat modellen. Den är gjord av rostfritt stål och cortenstål.

Skänken

Skänken är placerad i mitten av en av rondellerna längs riksväg 68. Skänkar användes för att transportera smält stål från stålugnarna i Bergslagens järnverk. De kunde väga mellan 10-50 ton och det var ett magnifikt skådespel när det 1 600-gradiga stålet tappades från ugn till skänk och gnistorna flög.

Slussen

I rondellen korsningen riksväg 66/68, står en modell av en sluss från Strömsholms kanal. Kanalen som stod klar 1795 passerar Västanfors på vägen ner mot Mälaren. Det finns 26 slussar i systemet och sträckan omfattar 10 mil. Kanalen var en viktig transportled för bruken och gruvorna. I rondellen symboliserar den krossade slaggstenen vattnet.

Smeden

Smeden är en skulptur i korsningen Forsbackavägen/Norbergsvägen.

Den är en skulptur i sten som sattes upp när området Kolarbyn och Bäckens park byggdes 1947–1951. Byggfirman Anders Diös skänkte "Smeden" till det nya bostadsområdet.

Den representerade det bästa i Fagerstas långa historia, den gamla goda arbetarstammen av genuint bergslagsfolk, som starkt bidragit till att göra Fagersta till en av det svenska stålets huvudstäder, som det står i boken "Att bo i Fagersta" från 1958.

Väggmålning Bruksmuseet

Bruksmuseet som ligger i gamla brandstationen i centrum har en stor väggmålning skapad av konstnärinnan Maria Backman, född i Smedjebacken. Hon har inspirerats av brukets historia och de föremål som en gång producerades här.

Bruksmuseet

Det första bruksmuseet i Fagersta skapades på bruksområdet. Större delen av samlingarna har senare donerats till Fagersta kommun. Tack vare ett samarbete mellan det lokala näringslivet och kulturförvaltningen kunde samlingarna inrymmas i nuvarande lokaler 1993.

Museet är uppbyggt i Fagersta gamla brandstation. Byggnaden är ritad av Cyrillus Johansson och har för honom typiska detaljer. Samlingarna fokuserar på Fagersta stad och brukets historia med tyngdpunkt på 1900-talet. I museet visas produkter som tillverkats i Fagersta Bruks verkstäder från slutet av 1800-talet fram till 1980-talet då delar av bruket gick över i fyra nya företag.

Basutställningen beskriver: metallurgi, valsade produkter, dragen tråd och linor, rörtillverkning, sågblad, klingor och övriga manufakturprodukter samt hårdmetall företrädesvis från Fagerstakoncernen 1927-1983.

I museet är en del av utställningsmontern från världsutställningen i Paris år 1900 rekonstruerad. Modeller, fotografier och bilder förmedlar hur samhället och bruktet såg ut under 1800-, och 1900-talet. En översiktsvy i stort format visar verksamhetsområdet 1913-1922 framställd i Leipzig på uppdrag av dåvarnade tyske ägaren, senator Possehl. Ett kontor har rekonstruerats med möbler och föremål från gamla kontoret. Ett rum presenterar de fyra företag som fortsätter med olika delar av Fagersta Bruks tillverkningsprogram. Tanken är att museet inte endast ska visa industriprodukter utan även lyfta fram individen och vilket inflytande bruket har haft och dagens industri har över samhället och människors vardag.

I bruksmuseets samlingar ingår också brukets film- och fotoarkiv. Fotografierna används regelbundet för forskning och för att producera nya utställningar om bruket och stadens historia. Filmerna har inventerats av Västmanlands läns museum i samarbete med Film i Västmanland och materialet deponeras i Grängesbergs filmarkiv. Museet kommer därefter att ha tillgång till egna kopior på DVD och VHS.

Museet renoverades till 10-årsjubileet och med anledning av Fagerstas 60-årsjubileum kunde en ny basutställning invigas.

Museet är öppet i samband med evenemang och tillfälliga utställningar samt visas på begäran för skolklasser, grupper och andra intresserade. Museet kan också hyras som samlingslokal för möten och andra sammankomster.

Ekomuseum Bergslagen

Ekomuseum Bergslagen har sitt säte i Smedjebacken och är uppbyggt kring sevärdheter som berättar om järnets historia. Fem kommuner i Västmanland och två kommuner i Dalarna ingår med sammanlagt 49 sevärdheter. I Ekomuseet kan man följa bergshanteringen i mer än 2000 år och besöka hela miljöer på sin ursprungliga plats inom ett större område. Här kan man besöka gruvor, hyttor och bruk, arbetarbostäder, bergsmangårdar och herrgårdar, kraftverk, järnvägar och kanaler.

I Fagersta ingår Engelsbergs Bruk, Oljeön, Dunshammarmuseet, Västanforsområdet och Semlaområdet i Ekomuseum Bergslagen. Ordet "eko" kommer från grekiskans oikos som betyder hushåll och det syftar på de samband museet vill visa mellan människan och hennes omgivning.

Västanfors hembygdsgård

Området kring Västanfors herrgård innehåller ett koncentrat av sevärdheter. Hit hör såväl hembygdsgården, med hitflyttade byggnader, som herrgårdsmiljön på ursprunglig plats samt forsområdet med kanalen och slussar, dammar och kraftverk. Kraftstationen, som av Riksantikvarieämbetet har klassats som ett av de tio mest intressanta, ska under 2014 genomgå restaureringar. På hembygdsområdet finns även Rune Lindström-museet och ett teatermuseum. 

 

  • Besöks- och öppettider

    Vardagar
    8.00–12.00
    13.00–16.30

  • Kontakt

    Anne Lehnberg-Halén
    Kulturchef
    0223-442 47
    Norbergsvägen 19
    737 80  Fagersta

    Västanfors hembygdsgård
    0223-197 00
    0223-175 78

  • Nämnd/Direktion/Styrelse

  • Sidansvarig
    Eva Netterdag
  • Senast ändrad
    tisdag, 10 september 2013